Ensam och övergiven.

Så, jag sitter uppe ensam med datorn och min vän Morgan... igen. Alla verkar ha gått och lagt sig och jag är (som vanligt) inte det minsta trött. Gitarren står väldigt lockande i hörnet på mitt rum, men på grund av att KG redan har gått och lagt sig väljer jag att inte rocka loss för stunden. Så vad gör man då?

Tur att South Park existerar.

Men det finns även vissa glädjemoment i denna annars så mörka tid. Ledig imorrn. Woohoo! Jag ska sova så länge jag vill. Det vill säga till halv tre, annars slår Malin mig.

Till min stora lycka så har bilderna från skidpremiären i Funäsdalen/Tänndalen/Ramundberget också hittat sig ut på det stora farliga internet (även fast de saftiga bilderna har tappat bort sig nånstans på vägen, vilket förmodligen är ganska tur.) så alla andra också kan få se hur roligt vi hade det, och förhoppningsvis bli en smula avundsjuka.

Slutligen så har jag varit duktig idag och köpt toapapper så att man äntligen kan torka sig i röven efter ett lyckat toalettbesök.

Nu ska jag äta glass.

/The Man, The Myth, The Legend - Oscar

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0